HUNDARNAS SALONG

Gästblogg: Marie Sehlin

Hejsan!

Marie Sehlin heter jag.

Jag arbetar deltid som hundinstruktör på Huahund Malmö genom mitt företag Hund Pro Plus.

Till vardags arbetar jag som Dramapedagog på Kulturskolan i Landskrona.

Häromsistens blev jag tillfrågad att gästblogga här hos Jessica. Ja men vad spännande, sa jag. Sen gick huvudet igång. Vad i hela friden ska jag skriva om? Jag lät tankarna komma och gå för att se vart de skulle landa. Likt en kula i roulette gled tankarna och hoppade från tanke till tanke. Till sist landade tanken. Inte på någon särskild siffra utan den bara landade.

Jag ville fokusera på att allas våra hundar som kan allt de behöver kunna.

Om du frågar hunden.

Sen är det ju så att hunden lever som en domesticerad varelse vid vår sida och med det kommer det en mängd grejer som vi vill att den ska kunna.

Men frågar vi hunden så tycker den nog att det är rätt konstigt med allt vi vill att den ska göra.

När jag jobbar med barn och unga med teater hamnar jag ibland i samma dilemma. Barnen ser inte alltid sambandet mellan en samarbetsövning och teaterföreställningen de ska medverka i.

Om jag sen omvandlar denna samarbetsövning till samspelet med min hund blir det än mer komplicerat för vi pratar ju inte samma språk, min hund och jag.

Det är inte alls säkert att min målbild stämmer överens med vad hunden skulle vilja göra.

Om man tänker sig att man ska dansa bugg och danspartnern inte låter dig styra dansen alls.

Hur skulle det kännas egentligen. Jag skulle i alla fall bli alldeles stel och osäker och förmodligen skulle jag inte tacka ja till den danspartnern en gång till. För även om det traditionellt heter att ”mannen” styr i pardans så är det fortfarande ett samspel och lyhördheten från den som för är avgörande för den andra partens känsla av trygghet.

Jag själv är inte så mycket för att upprätthålla traditioner som inte utvecklar uppgiften som ska utföras. Att dansa t.ex, det är mycket roligare om båda för. Ger varandra kontrollen.

Och när det sen kommer till hundar så har vi ju det där med språket som inte var det samma.

Hur gör vi då?

Jo vi måste träna oss på att lyssna med alla våra sinnen. Hunden pratar rätt mycket, fast mest med kroppsspråket. En del hundar är även verbala men det har ofta kommit långt senare i deras konversation. De har redan tjatat en go stund innan det hörs att de vill något.

Så då kommer jag tillbaka till vad jag vill att min hund ska kunna för att jag ska känna att det fungerar i våra liv.

Vem är hunden just när du ska träna något? Är den på gott humör? Är den trött? Är den hungrig? Är den trygg?

Hur det än är så duger hunden där den är just där och då.

Det är ögonblicket vi står inför som räknas.

Frågan är om det alltid stämmer överens med vad vi vill. Jag menar att det får det göra. Vi ger kontrollen till hunden i vår gemensamma dans.

Ibland visar vi ett nytt danssteg, vill hunden dansa med oss behöver vi bara visa hur glada vi blir för det och garanterat kommer hunden vilja prova det danssteget igen.

Om du hade kunnat fråga din hund hur den hade velat ta sig an en ny utmaning, vad tror du att den hade svarat?

Om du tagit reda på svaret har du kommit en bra bit på väg.

Nu gäller det att bibehålla passionen för uppgiften.

Liksom oss människor är det skönt för hundar att spelreglerna är de samma varje gång vi leker. Tänk dig själv att spela monopol och varje gång du spelar så är det ändrade regler.

Känslan av att bli skickad i fängelse utan att passera Gå infinner sig rätt snabbt tror jag.

Här blir vår roll viktig. Det är vårt ansvar att hunden kan och förstår spelreglerna i vår träning.

Hunden är givetvis med och skapar spelreglerna med tanke på att vi vill att de ska vara med och föra dansen. Men vi sviker den inte genom att ändra spelreglerna mitt i allt.

Då får vi en trygg hund.

Vi stöttar och förstärker det som gör oss glada och sannolikheten att hunden vill göra det igen är väldigt stor.

Hur ska jag nu avrunda detta?

Ja det går knappt.

Så jag slutar bara skriva här.

Träna din hund precis där den står.

Och för allt i världen, lyssna på vad den har att säga.

Så, nu slutar jag.
/Marie Sehlin

Hundinstruktör Rallymixinstruktör Klickerinstruktör
HUA hund Malmö centrum hundproplus@gmail.com

Morr är bra!

Fastän att jag försöker att inte ge mig in i diskussioner på facebook så hamnade jag i en häromdagen. Det var en som bad om hjälp för hennes valp visade resursförsvar, d.v.s att den försvarade vad den tyckte var dens. Exempelvis ben, mat, leksaker eller något den hittat under en promenad. Oron från ägaren var även att hon har barn och blev nervös när hunden visade sig ”aggressiv”.
Förståeligt, och en väldigt bra fråga. Jag kunde dock inte sitta på mina händer längre och hålla tyst utan inledde mitt svar med att morr är bra, eftersom det ger dig information och är en varning innan ett bett. Vi får aldrig fya bort ett morr.

Detta blev en vild diskussion som jag inte hade räknat med, inte att den skulle röra upp så mycket känslor och gammalt tänk med utropstecken och höga växlar från andra medlemmar.
Detta är varför jag försöker vara tyst på facebook, för hätska diskussioner leder inte till något, mer än otrevliga svar. Men det gav mig idén till att skriva om morr & min syn på det.

Om en hund morrar har den redan visat flera andra signaler, som t.ex:

Öronen bakåt
Spänd muskulatur
Spänd blick
Lågt huvud
Lyft läpp
Slick om nosen, antagligen flera gånger med mellanrum

Dessa kallas för tysta signaler och efter några långa sekunder i den situationen borde en människa känna spänningen innan morret ens kommer. Beroende på hundens erfarenheter, ev. dåliga erfarenheter av att inte ha blivit lyssnad på så minskar längden på stubinen och antal varningar. Ignorerar vi morr, eller fyar bort det, så har vi ”bara” tysta signaler kvar som varningar att hunden inte klarar av situationen som uppstått och det är då bett kommer ”från ingenstans”.
Bett kallar jag för utropstecken och stora bokstäver, eftersom hunden redan pratat med oss lugnt & sansat, försökt tala om för oss vad den anser om situationen och bett oss om att backa, kan vi inte föra en sansad konversation utan bara bestämmer att ”jag har rätt och du fel” så måste den som inte blir hörd till sist skrika. Oavsett om det är mellan två människor eller mellan hund & människa så är konflikter aldrig vackra.

Morr är därför bra, enligt mig det är en varning, ett rött kort. Skulle du dessutom ha ryggen till din hund i en situation så hör du åtminstone morret och får en chans att rädda din hund ur en jobbig sits.

Har hunden ett ben så är det dens ben och du har ingen rätt att bara ta det ur käftarna på den, i alla fall om vi går efter djurens lag. Är du i munnen och rotar, eller vid maten och rotar, så trotsar du lagen och får räkna med ett rött kort.
Vissa hundar är helt chill med att ägaren tar ben eller sticker ner sin hand i matskålen under tiden hunden äter, men detta beror på tillit och träning.

I mitt arbete som hundfrisör lyssnar jag alltid på signalerna hunden ger till mig. Från att hunden vänder sig om när jag berör ett område till en nosslick. En vändning bakåt när jag t.ex. berör ryggen kan tyda på att området är ömt och då måste jag bli ännu mer försiktig när jag klipper där. Ibland kommer det in så pass traumatiserade hundar som inte blivit lyssnade på hos sina tidigare frisörer att de ens knappt ger tysta signaler, eller att signalerna är så små/snabba att jag inte hinner förstå. Svaret får då aldrig bli munkorg och att vi struntar i hundens reaktioner. Det är inte så vi tränar eller hjälper en hund till att acceptera klippning.

Jag har själv, när jag började mitt hundägarskap för längesedan, provat bestraffningsmetoder och att kräva ”min rätt” som människa och hundens underkastelse. Det är, förlåt mitt språk, skit. Ren skit.
Det skapar sprickor i tilliten, osäkerhet hos hunden och för med sig problembeteenden i andra situationer.
Min första hund t.ex. älskade pinnar, verkligen Ä L S K A D E pinnar. Hittade hon en med perfekt tuggmotstånd, lagom med bark och underbar konsistens så ville hon ha med den hem. Hon hade liksom hittat den finaste pinnen för dagen och tänkte inte släppa den, även om vi skulle gå in och hon skulle knata fem trappor upp till vår lägenhet där jag absolut inte ville pinnar.
Det fanns inte en chans att jag fick ta den ur munnen på henne, hon sa inget – hon morrade inte mot mig, men hon låste sina käkar. Jag försökte med allt. Kräva pinnen, bända loss den, lägga henne på sidan, vänta ut henne. Vi kunde sitta 45 min utanför trapphuset tills jag fick ge upp. Hade jag istället varit trevlig och jobbat med henne så hade det gått mycket lättare. Relation och tillit är allt.
Hon kunde bitas i situationer med andra – utan ett morr, hon tyckte inte om hundmöten och hade många arga åsikter om mycket, samtidigt som hon var helt fantastisk när det bara var hon & jag.
Jag slår fortfarande hårt på mig själv för att mina hundtränaridoler kom från tv-rutan, för att jag lyssnade på prat om dominans och vad som är ”rätt” i hur en hund ska bete sig. Aldrig gick metoderna ut på att arbeta med hunden eller att lyssna på hunden, eller att göra det lätt för hunden att göra rätt. Den skulle bara foga sig och jag skulle bestämma. Det gör mig ont att se att det fortsätter i tv-rutan för andra nyblivna hundägare, att det inte är hundexperter som arbetar reko eller schysst, att det fortfarande heter att hunden ska lyda och göra som vi vill.

Du som söker uppdaterat och kunnigt hundfolk och som arbetar med hunden tycker jag ska kolla in Sveriges Hundföretagare och söka upp vilka som finns i din omnejd.

Frisörhoppande

När du hittat en hundfrisör som du har tilltro till vill jag råda dig till att stanna hos denne.
För att om du kan lita på din hundfrisör så hoppas jag att även din hund litar på frisören, den tilliten är viktig och din hund har efter några gånger lärt sig hur det fungerar på den utvalda salongen.
Kunskapen om vad som händer skapar trygghet, att kunna rutiner och veta vad som förväntas gör att din hund slappnar av lättare. Har du en stresskänslig eller nervös hund är det väldigt osmart att skutta runt bland olika salonger och frisörer.
Det kan helt klart vara värt att se sig om efter en ny aktör om du misstänker att det kan vara bättre för hunden hos någon annan, en som kanske förstår din hund bättre.
Grundkärnan jag vill åt är att du bör sätta dina intressen åt sidan och se det hela ur hundens perspektiv. Trivs din hund på en salong så byt inte.

Vad beror frisörhoppandet på?

Är det priset?
Titta på hur ofta går din hund på salong, är det ca 4ggr/år då kan ändå pengarna vara värda att lägga på kompetens och trygghet.
Är det läget?
Återigen så bör du titta på hur ofta det handlar om, är det några gånger per år så kanske omvägen är värd tiden. Vi skåningar är bortskämda med korta avstånd och kan tycka 30 min bilfärd är för långt. Jämfört med avstånd som folk lever med ovanför Stockholm så har vi väldigt väldigt nära, till allt.
Är det resultatet?
Beror resultatet på din hund har svårt för hanteringen, behöver du träna din hund så den kan lära sig acceptera klippning eller saknar frisören erfarenhet och därför blir det inte som du önskat?
Ett hackigt resultat kan bero på att frisören har för lite erfarenhet av klippning eller hantering. Det kan bero på att din hund är rädd. Det kan vara en blandning av dessa två.
Märker du att hanteringen blir svårare även på hemmaplan efter varje besök hos frisören så bör du nog byta aktör. Faktiskt. De jag jobbar med kan få ett ojämnt resultat men alltid hälsar ägarna att de märker framsteg i hanteringen hemma.
Blir du illa bemött?
Ja, då bör du kanske byta.

Vissa är hoppare, omöjliga att göra nöjda, det räcker med en liten detalj och sedan byter man. Det är bara att acceptera. Men det gör mig uppriktigt ledsen.
Ledsen för djurets skull.
Det är alltid de med lite skakiga ben som hoppar vidare, som jag inte får se fler gånger.
Varje kund som kommer till mig tar jag till mig, de hoppar in i mitt liv och in i mitt hjärta. Vi jobbar ihop på rädslor och för varje gång gör vi framsteg. Vi finlirar alltid på känslor för att det ska vara så trevligt och så kul som möjligt ihop.
Det enda jag kan hoppas är att jag gett en så stabil grund som möjligt för jycken innan den hoppar vidare och att nästa frisör vårdar den grunden lika ömt.

Är det okej att bli arg som hundfrisör?

Livet. Det händer oss alla, vi kan bara försöka att hålla ett jämnt humör och ett jämnt blodsocker, även om vi är hundfrisörer så är vi också bara människor. Människor med känslor och även vi pyser över ibland. Det kan köra ihop sig, man kan känna sig otillräcklig, det är nästan konstant stressigt att leva som hundfrisör. Så jag vill ge alla hundfrisörer att det är fullt normalt när även din stubin bränner av någon gång då och då.
Eller? Vänta.
Ja, allt ovan är sant, när vi är privata, när vi ”bara är människor”, när vi inte har vår uniform på.
Så fort vi tar tag i vår trimskjorta, lyfter upp den och trär den över oss så kliver vi in i vår roll som Hundfrisör och då krävs absolut professionalism. Alltid till 110% gör vi vad vi kan för att göra en hund bekväm och inte längre rädd, vi får aldrig bli arga eller höja rösten mot en hund. Aldrig, aldrig, aldrig någonsin. Även om hunden biter dig.
Vi får inte ”ta i med hårdhandskarna” eller ”visa vem som bestämmer”, det är inte vår sak att fostra eller dra gränser. Vår första uppgift är at göra en hund bekväm och lugn i situationen hos oss, visa vad vi vill och hitta ett samarbete för att göra det ägaren önskar att vi ska göra.
Det åligger dock ett stort ansvar hos hundägaren att även träna hunden hemma att bli bekväm i situationer som hos frisör eller veterinär, och att tala om för hundfrisören hur deras hund fungerar så vi kan förekomma rädslor och hjälpa hunden på bästa professionella vis.

Möter vi rädsla med hårda tag så ökar risken att vi får en aggressiv hund på vårt bord, det handlar inte om en tävling om vem som vinner kampen mellan hund & människa, vem som satte dit vem eller vem som blir Herre på täppan. Det handlar om förståelse och samspel.
Det vackraste som finns för mig är ömsesidig respekt och samspel, när det dessutom uppstår mellan olika arter blir det magiskt. Har du t.ex. tittat på Stockholm International Horse Show? När en ryttare samarbetar med en hel flock av hästar (á 500kg), de tillsammans flätar ett vackert nummer där de springer i mönster, hoppar över stockar och låter sin ryttare förflytta sig över deras ryggar. Sådant samspel måste uppstå i tillit och går inte att gro ur rädsla.
Där ligger min strävan, att jobba ihop med din hund så att mina signaler och dens signaler är så små att utomstående inte ser dom, det bara flyter och det ser ut som att vi kan läsa varandras tankar.

Kraften av ett leende

Det låter så klyschigt. ”Le, så blir allting lättare!”. Man har hört det genom hela livet utan att riktigt ta det till sig, för det är en klyscha. Eller hur?
Själv så lider jag av höstdepp varje år, även om jag älskar våren så kan jag få en släng av depression även på våren. Därför startade jag ”Operation Lura Hjärnan” förra året för mig själv, vilket innebar att så fort jag märkte mungiporna hängde så skulle jag tvinga upp dom i motsatt håll. Jättetöntigt, men varför inte?

Det hade faktiskt varit kul om det suttit en övervakningskamera i min bil, det hade i så fall visat en morgontrött och något tvär Jessica som klivit in i bilen kl 06.30, hon hade startat bilen och startat radion, hoppats på att hinna förbi järnvägsbommarna innan de gick ner och sedan gått från fröken surmule till Jokern i Batman. Ett upptryckt onaturligt, läskigt leende över hela ansiktet. Jag skrattar lite när jag tänker på det.
Men vet du vad? Det har hjälpt, för deppen har hållit sig långt borta. Ännu mer otroligt har jag även haft det lättare på jobbet, oroliga hundar har tagit det mesta med ny ro som i sin tur lett till att jag blivit ännu gladare!

Så med denna personliga inledning vill jag uppmana alla att dra på smilbanden mer och tramsa mer när ni är med era hundar! Det är en urgammal kunskap som behöver påminnas.
Med hund blir det lätt prestation, med prestation blir det krav. Höga krav kräver fokus och vid fokusering finns det inte plats för trams.
Ju gladare du är, ju tramsigare och roligare du är ju fler gillar att vara i din närhet – detta gäller absolut i allra högsta grad våra hundar!

Visst behöver vi fokus när vi håller i vassa föremål som saxar och klippmaskiner i våra händer, men ta dig tiden att le. Det vinner alla på.

Denna lilla pojken har alltid varit rädd om sin lilla nos och runt ögonen, vi har kämpat och blivit jätteduktiga på momentet ihop. Men nu senast gick det inte bara bra utan vi var fantastiskt magiska ihop! Jag log och han satt blickstilla, blundade och slumrade en kort stund.

Hur ofta klipper man sin hund?

Det beror på.
Vilket intresse har du för pälsvård & hur känner din hund inför pälsvård?
Vilken hund har du och vilken typ av päls har den?

Generellt så är intervallerna 4-6 veckor för vissa, 8-10 veckor för andra. Går det längre än så riskerar pälsen gå överstyr och många hundar får tovor om det går för lång tid mellan klippningarna. Vilket är väldigt synd då de flesta vill ha en lite längre päls, som är mysigt, och sedan för att tovor gör ont. Beroende på hur tight de sitter mot huden kan det göra ont att röra sig obehindrat vilket resulterar i att hunden förändrar sitt naturliga rörelsemönster vilket påverkar kroppen negativt.
Ibland sitter inte tovorna så nära huden utan går att snittas upp med saxen. Det som kan bli är att det blir obekvämt för hunden när tovorna tas bort.

Vad händer om hunden har tovor när den kommer till frisören?

Frisyren kommer helt säkert bli den korta varianten.
Det gör ont för hunden för det drar i skinnet när man går igenom pälsen.

Känslan för ägaren blir negativ, som önskade en fluffig frisyr till sin hund.
För hundens del blir vistelsen otrevlig, p.ga. tovklippningen kan göra ont. Vilket resulterar i att miljö + person + situation blir förgiftat från hundens perspektiv. En känsla man måste jobba med i framtiden och det kan ta tid, beroende på hur arbetet utförts och hur din hund mådde innan frisörbesöket, under och efter frisörbesöket.

Känslan för frisören blir inte heller positiv:
Man känner sig maktlös och ledsen över att inte kunna gå kunden till mötes i dennes önskan av frisyr, känner ledsamhet över att hunden är tovig och vilka känslor den kan tänkas gå igenom. Förstår dessutom inte ägaren vid upphämtning varför resultatet är som det är, ja då gråter nästan jag i alla fall. Om inte utåt så inombords.

Tovor är ett så tråkigt kapitel. Det var inte där jag skulle hamna egentligen, men det är oundvikligt när man pratar päls och skötsel. Vi frisörer ser så mycket tovor att vi vill varna alla vi ser för att inte trilla i det diket.
Min intention med detta inlägg var att svara på frågan hur ofta en hund klipps.
Med dagens samhälle där man knappt hinner med sig själv kan det vara skönt att lämna bort pälsvården, den blir ordentligt omhändertagen av ett proffs under 1-2h och sedan är det klart!
Ofta tar det längre tid om man gör det hemma, halva dagen går och du hinner inte med dina bestyr samtidigt som hunden blir ofantligt trött på både dig & pälsvården.

Så! Beroende på päls & hund är det generella svaret någonstans mellan 4-10 veckor. 🙂

Fotograferas alla hundar?

Helst ja, det är kul att kunna visa upp en nyfriserad hund både för ägare och på våra sociala medier.
Men tyvärr är det inte alla som hamnar på kort.

Varför?
Det finns så många svar på den frågan. Allt handlar återigen om individen, hur har det gått under klippningen, hur mår hunden idag? Har vi stött på problem som gjort att vi fått lägga krut på träning? Eller önskar ägaren en frisyr som kräver mer pälsvård än vanligt så därför behandlas pälsen längre tid än vad som brukar vara?

Så det kan antingen vara tidsbrist eller att din hund tränats i hantering samt att klara situationen, att ett foto helt enkelt är lite för mycket att kräva av hunden just nu.

När man jobbar med djur måste man prioritera, man sätter mentalt en lista på vad som är viktigast och betar sig långsamt igenom den. Kloklipp, bad, föning, borstning, klippning. Sist och längst ner kommer foto. Fotografier är bonus, de tas för att det är kul och ger oss en känsla. För mig, som är oerhört praktiskt lagd och ser saker lite svartvitt, där allt kategoriseras och rangordnas, så kommer alltid våra känslor sist.
Jag vet att många uppskattar fotografierna vi tar och det är jättekul, tro mig! Jag blir jätteglad när ni frågar efter dom. Men ur hundens perspektiv får vi vara realistiska och acceptera att det kanske dröjer lite innan det blir ett foto på er bästa kompis.

Lär gärna er hund att uppskatta att bli fotograferad, även om du tror att hunden inte har några problem är det alltid en idé att försöka göra det roligare. ❤

TIPS! vid fotografering

Lär känna din kamera innan du fotograferar hunden. Testa funktioner och ljussättningar i lugn och ro, testa olika skärpedjup på döda ting.
Hundar arbetar utifrån vad som är lönsamt. Är ett beteende lönsamt ökar sannolikheten för att hunden vill upprepa beteendet. Tänk igenom vad din hund tycker är det bästa som finns, både som är ätbart och som är aktivering.
Tänk på att inte luta dig över hunden, det kan kännas obehagligt. Sätt dig ner och fotografera på avstånd om hunden tycker det känns lättare att hantera.
Tjata inte om uppmärksamheten, då är det dags för en paus och prova igen senare på dagen eller en helt annan dag.
Belöna! Kanske kan en pyttebit av en köttbulle förändra känslan när kameran stirrar?
Prova att titta ovanför eller bredvid kameran när du fotograferar, se om hunden önskar ögonkontakt med dig för att känna sig tryggare? Ta kortet medan ni ser på varandra.
Be hunden om att posera, belöna, backa och sätt dig ned. Ta kortet fort och jubla, festa till det och var tramsig ( i den nivå av trams och intensitet din hund uppskattar).
Ni kommer få kul ihop och du kommer få vackra minnen med dig.

Ett djur åt gången räcker

Vissa familjer består av fler än en hund, eller en katt. Men bara en bokas åt gången hos oss. Varför?

Allt handlar alltid om individen som ska behandlas, dess välmående och förutsättningar sätts i alla lägen i första rummet. Alltid.
Även om det är mycket smidigare för människan att dyka upp en gång för att lämna alla sina djur samtidigt och sedan komma en gång för hämtning så är det inte det mest optimala för djuren.

Vissa kan känna trygghet i att ha sin kompis nära, det kan stämma i många andra fall än när man ska klippas eller undersökas hos veterinär. Dessa situationer är delikata och skiljer sig från när man t.ex. ska bli passad eller rastad.
Om ett djur i flocken känner stress eller obehag så smittas detta direkt över till den andra kompisen, skulle den som blir behandlad t.ex. ge ifrån sig ett ljud så reagerar den andre direkt och undrar vad som händer.

Säg att en hund1 är på bordet och blir klippt, nere på golvet ligger hund2 och sover. Plötsligt piper hund1 till av någon anledning, t.ex. av överraskning, då undrar hund2 varför pep min kompis? Är det läskigt på bordet? Hund2 börjar vandra och efter ett tag hässja.
Hund1 undrar varför hund2 är orolig? Vet den något som jag inte vet, borde jag också vara på min vakt?
Ja du förstår kanske, det blir en nedåtgående spiral av totalt onödig stress. En stress som kan undvikas genom att bara behandla ett djur åt gången.

Om båda djuren är på bordet samtidigt, eller i badkaret för den delen, så sätts säkerhetstänket ur spel. Det är omöjligt för en person att ha 110% koll på båda djuren så ingen skadas. Risken är också stor att en individ blir försummad för att den andra kräver mer.

Samma sak gäller katter. Har man två katter som behöver klippas är det bättre om den ena väntar hemma tills det är dennes tur.

Vi är fullt förstående till att detta känns omständligt och att det blir många vändor fram & tillbaka till salongen. Men hos oss sätts djuret före vår bekvämlighet.
Det är för ditt djurs bästa som vi har denna regeln. ❤

#holistiskthundperspektiv #hantering #saftyfirst #hundklippning #kloklippning #hund #helsingborg

Vad vill frisören veta innan behandling?

När din hund eller katt skrivs in för första gången hos oss så kommer Jessica att ställa lite frågor för att kunna ta hand om ert djur på bästa vis. Detta för att kunna ha större förståelse för olika reaktioner ert djur kan ha på olika moment och för att kunna förekomma/undvika skapa stress eller liknande.

Förutom kontaktuppgifter till er så önskar vi veta:

Djurets namn
Ras
Kön
Födelseår
Sjukdomar
Smärta
Rädslor
Personlighet

Sjukdomar kan t.ex. vara magproblem, allergier, öroninfektioner m.m.
Säg att hunden har magproblem och frisören vet om detta så har man större förståelse för om hunden reagerar vid t.ex. lyft från bord till badkar (lyft= ev. tryck på magen).
Belöningar som godis anpassas också efter vad som passar den lilla magen.
Öronproblem kan också visa sig vid hantering runt huvud och öron, har hunden ont eller är rädd för att det kan göra ont så har frisören mycket större förståelse för detta om man på förhand fått infon om öronproblem.

Smärta kan vara t.ex. ledproblem, operationer eller liknande.
Har hunden opererats på ett bakben exempelvis så kan rädslor för smärta sitta kvar trots att benet har blivit bra igen.

Rädslor kan exempelvis vara ljudrädslor såsom åska och fyrverkerier, seperationsproblematik, hundmötesproblematik m.m.
Varför man vill känna till om det finns ljudrädslor är för att kunna förekomma och anpassa alla moment som låter lite mer, som t.ex. föning. Åskrädda hundar kan reagera negativt på föning om denna uppgift inte uppgetts före behandlingen. Många ägare har inte tänkt på att denna info är viktig i sammanhanget och om tidigare frisörer som klippt inte har uppgett att hunden reagerat på något moment är det inte lätt för ägaren heller att veta. Därför tycker jag som frisör det är extra viktigt att ni hundägare blir uppmärksammade på sammanhanget och därmed mer medvetna.

Personlighet: här kan egentligen allt ”övrigt” skrivas in: Glad, ljuvlig, nervös eller om munkorg behövs.
Om er hund har behövt munkorg tidigare är detta av yttersta vikt att ni uppger det för frisören, berättar i vilket sammanhang och varför. Det är ännu viktigare att ni har med en munkorg som passar er hunds nos och som luktar ”sin egen”.
Generellt använder vi inga munkorgar och arbetar helst utan, beroende på hund och situation kommer Jessica att vilja undvika munkorgen och istället arbeta tillsammans med er hund. Oftast så går det bra men det finns fall då vi måste börja med allas säkerhet först.
Det är omöjligt för oss att hålla oss med munkorgar som passar alla, trubbnosiga, litet huvud, stort huvud, bred käke, lång nos osv. Förutom detta så kan en munkorg lukta stress, det är helt onödigt att er hund ska känna en annans hunds stress, därför upprepar jag ännu en gång:
DU tar med en EGEN MUNKORG som passar DIN HUND.

Ökad förståelse ger större ödmjukhet och en bättre fingertoppskänsla som resulterar i en behagligare vistelse hos frisören. ❤

#HundarnasSalong #HMärkt #VetDuVemDuAnlitar #Hundfrisör #hund #Helsingborg #HolistisktHundperspektiv

Kan din hundfrisör hund?

Har du funderat över hur länge hunden är ensam med frisören, och på vad som händer, hur det går? Det enda du kan lita på är orden från frisören som säger hur det har gått. Förhoppningsvis är hen ärlig mot dig.

Vissa, eller många hundar, tycker det är besvärligt med hantering. Därför är det mycket viktigt att du som hundägare förbereder din hund på hantering. Med hantering menar jag:

Bli lyft
Stå på bord
Lyfta på tassar och svans
Titta i mun och i öron
Bli borstad och kanske även få lyssna på en klippmaskin
Få nosa och känna på maskinen
Har du ingen maskin hemma? Ladda hem appen Shaving prank till din mobil, med den kan du träna simulerad klippning.

Träna alltid med öppna kort, var tydlig och ärlig mot din hund. Ha en plan för hur stegen ska se ut, förbered med belöningar som ni använder under tiden ni tränar och belöningar att använda efteråt när ni är klara. Visa ett verktyg och erbjud en godbit, viktigt att du använder avstånd och inte har verktyget uppe i ansiktet och sedan trycker in en godis i munnen. Vissa hundar svarar positivt på att du håller ett steg ifrån med ditt verktyg. Prova sedan att beröra området du vill jobba på, belöna och fortskrid så länge hunden vill vara nära dig. Jobba med pauser, om vi behandlar intensivt utan pauser eller dialog med hunden brukar det bli för mycket

Det är viktigt att ni inte blir ovänner, är det så att tålamodet tryter eller hunden inte accepterar det du gör så släpp efter och avbryt hellre än att pressa för hårt.
Avsluta med att göra något hunden älskar att göra, är det att göra tricks så gör ni favoriterna som sitter i ryggen så hunden kan avsluta med högt självförtroende och du kan bli stolt över din hund igen. Det är bäst om ni kan gå ifrån situationen med flaggan i topp. Känslor är viktiga.
Tycker din hund om att jaga bollen så låt den göra det en kort stund, eller varför inte kampa med trasan?

Hantering behöver din hund kunna acceptera hos en frisör, och är den ovan så kan det bli svårt.
Kan dessutom din frisör inte hundspråk, utbildat sig i den senaste träningen och följt den senaste forskningen, så kan det bli riktig pannkaka. Med pannkaka menar jag trauma, svår tillitsproblematik och panikkänslor hos din hund.
Varför jag poängterar att det ska vara ny & färsk utbildning är för att det hänt så otroligt mycket inom hundträning samt psykologi de senaste 2-10 åren! Ännu mer har hänt inom hantering, det etiska tänket har förändrats och vi har lärt oss mer om hur hundar lär sig samt hur de uppfattar saker och ting.

Att kuva en hund, eller att en hund ska stå pall och bara acceptera för att vi har bestämt att ”så ska det vara”, är något jag idag inte använder eller ens vill tänka på.
Inte för sällan ser jag hässjande hundar som slickar sig om nosen, uppspärrade ögon, öron som ligger slickat bakåt på sociala medier med texter som t.ex ”OMG how cute!”. Det vrider sig i hela magen på en som kan hund, frisören har totalt missat eller ignorerat alla signaler från hunden. inte nog med det – frisören har även satt en kamera i ansiktet på den. Frisören som BÖR kunna hund och se deras stressignaler snarare än tänka på hur många likes de kan få på facebook.

Supersöta hundar, men de påvisar stress och är inte bekväma i situationen.

Tecken att ha koll på: slickar sig om nosen, visar ögonvita, hässjar, öron bakåt, tassarna dragna tätt intill kroppen, t om ställt sig på bakbenen för att komma undan, stora ”valögon” (whale eyes), höjda ögonbryn och bekymrad blick.

Tyvärr, måste jag säga, så har inte tänket nått alla hundfrisörer. Det är ett jättestort ”Tyvärr”! Eftersom hundfrisörer är de som tillbringar längst tid med era hundar, förutom veterinärer som behandlar djur som är inlagda pga sjukdom, helt ensamma utan insyn utifrån
Det tar lång tid innan den nya kunskapen rinner ner från de främsta hundinstruktörerna, psykologerna, ner till veterinärer och sist hundfrisörer.

Det jag sett och upplevt vill jag helst inte dela med mig av, det jag hört från hundägare och det jag ser hos hundar (och även katter) jobbar jag med att försöka sudda ut från både deras och mitt minne.
När ditt djur är hos mig jobbar jag med att vinna tillit och godkännande, att få lov – att ditt djur säger okej är det viktigaste för mig. Det kan ta tid men än så länge har jag inte misslyckats, och när det gör det möts jag av glada ägare och ännu gladare djur. Fullkomliga pusskalas, glädjeskutt och propellersvansar, ibland får jag sms om hur deras hund står utanför min port på sena kvällspromenaden och bara längtar att få komma in till Hundarnas Salong.
Så man kan säga att jag tränar din hund under tiden den är hos mig, jag tränar på att finslipa hanteringen, tränar på start- & stoppbeteenden. Men eftersom en del av det hela också handlar om att få hunden klippt efter era önskemål med hundens godkännande blir det ingen renodlad träning, det blir ett samspel mellan mig och din hund. Ett samspel som de förstår och lär sig.

#hundspråk #hundfrisör #hmärkt #vetduvemduanlitar

Våga säga nej

Det är svårt att säga ifrån, att stå upp och sätta ner foten. Speciellt när du är på besök hos en i sin ”arbetsuniform” och på deras mark. Men för din hunds skull hoppas jag att du vågar lyssna på din magkänsla och tar ett beslut efter du tittat på ditt djur och hur det mår i situationen.

Alltför ofta får jag in hundar som tvingats till hantering, oftast handlar det om kloklippning. Det är samma scenario som målas upp varje gång, om 2-3 personer som håller fast hunden medan en försöker få fatt i tassen och klorna. Efter en tids stretande och känslan av att inte ha kontroll över situationen tar hunden slutligen till tänderna och då sätts munkorgen på (om den inte redan sitter på vill säga). Panikskriket hörs ut till ägaren som fått lämna rummet med ursäkten ”det blir lugnare om du inte är med”. Detta övergrepp kan pågå upp till ca 30 min (en evighet!) och sätter djupa ärr i hundens själ, tillit till människor i uniform är förstört, rädslan för sterila miljöer och halkiga golv och höga bord är utlösare för panikkänslor. Vill det sig riktigt illa kan ingen hantera din hund längre, med hantera menar jag att en utomstående ska undersöka eller klippa din hund måste få röra den för att kunna utföra sitt jobb..

Eftersom jag hört detta så många gånger nu av helt olika ägare, från olika delar av Nv Skåne, så är jag nu, milt sagt förbannad. Tar man det bara lugnt & i hundens takt så går det både snabbare och är bestämt mycket trevligare. Jag blir väldigt illa berörd av historierna och ledsen över den vanmakt ägarna ställs inför, som vill kunna lita på den yrkeskunniga och därför väljer att blunda för sitt djurs signaler som säger ”stopp, vänta, backa bandet”.

Så lova mig, stå upp för din hund, säg nej, var din hunds beskyddare och gå därifrån om du hamnar i en sits som inte känns okej. ❤

Igår träffade jag en valpägare som berättade att de höll på att hamna i den sitsen på en kloklipp på dropin. Hunden togs upp i famnen av en anställd och en annan skulle klippa, vad som hände mellan lyftet och starten av kloklippningen vet jag inte riktigt men enligt ägaren togs munkorgen fram. Eftersom de varit hos mig tidigare och sett hur det skulle gå till hann matte finna sig och sa ”Stopp! Tack men nej tack!”, tog sin hund och gick innan skadan var skedd. Det värmde mitt hjärta, det gjorde gott ända in i min själ och jag hoppas med detta att fler vågar göra samma.

#hundarnassalong #helsingborg #hundtrim #kloklipp #klippaklor #hund #katt #fearfree #hmärkt

Kattklippning

Långhåriga och semilånghåriga katter behöver regelbunden pälsvård för att hålla pälsen i gott skick.

Varför det uppstår tovor kan bero på flera saker som t.ex

Obalans i kroppen: katten har ev. en brist som gör att pälsen får en sämre kvalité.
Smärta i kroppen: det område där det ofta trasslar ihop sig kan vara en indikation på att där finns smärta eftersom katten är mer benägen att slicka på det området.
Problem med munhålan/lever/njurar som gör att katten inte orkar/kan ta hand om sin päls.

Katter med tät och ullig päls får oftare tovor. Vanliga kunder hos oss är perserkatter, maine coon, norsk skogkatt, blandraskatter m.fl.

Om du upptäcker en tova och inte kan få bort den genom vanlig kamning vill jag råda dig till att klippa bort den innan den tovan blir större.

Gör såhär: lokalisera tovan, håll med tummen & pekfingret närmast huden så du skyddar katten, klipp bort med sax men endast med saxens tipp. Öppnar du saxen helt för att klippa med bladen längst in är risken stor att du råkar göra skada på katten om den oförutsett rör sig. Tänk på att kattens skinn är väldigt tunt och rörligt, var säker på att du har fatt i bara päls och inte skinn.

Har det gått så långt att pälsen filtat sig, d.v.s att det är en kompakt tova ända in till skinnet behöver katten en professionell klippning av en utbildad kattfrisör. Välj noggrant aktör efter utbildning, djursynsätt och erfarenhet.

Vi är H-märkta, utbildade och diplomerade, även certifierade på Fear Free (taking the pet out of petrified).

Det finns ingen anledning att gå till veterinär för att klippa katt, som kräver sövnig. Förutom att det är dyrt så är det också en onödig påfrestning för katten och dess organ.

Visste du t.ex att sövning kan ge långvariga magproblem?

Kan din frisör lyssna till katten och dess signaler är en kattklippning inga problem.

Tandborstning & skonsam tandstenborttagning

Vi kan äntligen stolt presentera en ny och efterlängtad tjänst på salongen!
Efter att ha genomgått utbildning och mottagit diplom för att kunna erbjuda professionell tandbehandling, utvecklad av veterinärer, kan vi nu äntligen erbjuda er kunder hjälp med underhåll av fräscha hundmunnar och avlägsning av lättare tandsten.

Tandborsten vi arbetar med använder sig av skonsamt ultraljud som är helt fri från skaderisker, tillsammans med tandkrämens nanobubblor rengörs tandfickor och luckrar upp eventuell tandsten. Behandlingen är utan skada på hundens tänder.
Bästa av allt är att tandborsten bara behöver ligga an mot den tand som ska behandlas, där är varken rörelser eller vibrationer stör hunden, därför passar denna även den mest rädda hunden.

Dock fungerar det endast med frivillig hantering, att hunden accepterar att man pillar inne i munnen, det underlättar om man tränar hemma utan tvång och med belöning. Be om att få titta i munnen, lyft på läppen och belöna. Upprepa några gånger innan ni avancerar och berör en tand åt gången. Nyckeln är upprepningar vid korta tillfällen, belöningar, ingen fasthållning och mycket pauser. Målet är att ni till sist får ha en tandborste stilla inne i munnen.
När ni tränat färdigt är ni välkomna till oss för tandbehandlingar.

Notera att detta är för friska munnar och ersätter inte veterinärers tandundersökningar. Vid minsta misstanke om skada/problem/sjukdom i er hunds mun ska veterinär kontaktas i första hand.
Detta är behandlingar som kompletterar veterinären, det ersätter inte en veterinärs undersökning.

#tandsten #tandborstning #hund #helsingborg #hundarnassalong #fearfree

Vardagsstress

I förra inlägget skrev jag om hur hundens ömma punkter kan bero på bl.a. utrustning som den bär. I detta inlägget tänker jag göra en liknande koppling mellan stress och promenader.

Kan en hund gå in i väggen?

Ja, det kan den. Precis som när vi människor utsätts för långvarig negativ stress så kan det även ge konsekvenser för våra fyrbenta. Även är det så att en individ som aldrig får tid till ordentlig vila och återhämtning har svårt att hantera ytterligare stress, jag tänker då på speciella situationer som t.ex. kalas, väntrummet hos veterinären m.m.

Säg att din hund går med konstant stress, något som kroppen efter tid vant sig vid och anpassat sig efter och kan hantera hyfsat, men lägger vi på ytterligare stress så slår det över. Som t.ex. ett kalas med mycket stim & stoj eller ett rum med konstiga ljud och dofter som hos veterinärens väntrum.
Isolerar vi händelsen och tittar på den för sig, t.ex. ett kalas, så är den inte ”så farlig”, en trygg hund kan hantera situationen och t.o.m. ha glädje av den. Men ser vi händelsen i ett större perspektiv som hela hundens liv och vardag så kanske kalaset är droppen som får bägaren att rinna över. Det blir för mycket helt enkelt.
Ofta är det så att när en hund kommer stressad till min salong så finns det också mer än en bakomliggande orsak. Förhållandet mellan ägare och hund kan t.ex. vara ansträngt, hundens pip och gnäll stressar husse eller matte som till sist säger ifrån och skapar ännu mer stress hos hunden. Speciellt hundskall stressar oss människor, skall kan bero på stress och då har vi en negativ spiral som är svår att ta sig ur. Skall-stress-tillrättavisning-stress-skall.. du förstår vart jag vill komma?
Ett djupt andetag hjälper ofta, det är en klyscha jag vet men det är en sann klyscha. Djupa andetag löser inte hela problemet men det lugnar situationen så att man kan hantera den bättre.

Hur kan vi hjälpa hunden att bli lugn i vardagen?

Förutom det mest självklara att hunden behöver ett kärleksfullt hem, en bädd i en vrå som den är fredad i, tydliga regler, mat och motion inkl. tid för återhämtning så kan det vara bra att titta på sig själv. Fundera över ditt förhållningssätt till hunden, hur tydlig är du för din hund, hur är ditt kroppsspråk och hur verbal är du med din hund? Ibland har vi en spänd kropp, uppdragna axlar och spända mungipor. Ibland pratar vi oavbrutet för vi själva är uppjagade av en situation och kan inte sluta säga ”Duktig hund, det går bra, duktig” alternativt ”Sluta nu, sluta sjåpa dig, skärp dig”.
Hunden läser dig som en öppen bok, det är verkligen jättesvårt att tänka på allt, men här hjälper djupa andetag dig igen. Ett djupt andetag gör att du blir tyst, reflekterar och du släpper ner dina axlar.

Vad som är extremt viktigt för hunden är att få vara .. just en hund.

hundarnas_salong_hund_luktar Men vad är viktigt för en hund? Vad ingår i deras naturliga beteende?
Lukta är ett av deras största beteende. Lukta, spåra och undersöka. En hund som får lov att lukta färdigt under en promenad är en hund som är betydligt lugnare än en som inte får. Att konstant bli bortsläpad från en intressant lukt kommer att ge din hund vardagsstress. Faktum är att ju mer man drar bort hunden från intressanta lukter och avbryter den ju mer kommer den att stanna och streta emot under promenaden, eftersom att lukta och sniffa är lugnande för hunden kommer behovet bara att växa ju mer den avbryts. Så låt din hund få lukta klart, alla vinner på det.

hundarnas_salong_snuffelmatta Lukta och spåra, rota och leta. DET tycker din hund om! Nu när det är höst har vi stora lövhögar överallt, de doftar fantastiskt, fulla av spår som färdats lång väg. Prova att ta med godisbitar på promenaden, stanna vid ett ”lövigt” ställe och strö ut godbitarna, låt din hund leta upp bitarna. Han kommer att älska det!

När vi inte har lövhögar överallt kan man vara uppfinningsrik på andra vis i naturen, men man kan även köpa eller göra sig en egen snuffelmatta. Det är en matta med fleecebitar där du gömmer godbitar i, det blir samma som med lövhögarna – hunden får lukta, rota och leta efter sin mat. Ett naturligt beteende för hunden.

Titta är också viktigt, när något udda händer måste hunden få studera händelsen. Eller vad som nu händer under promenaden. Iaktta gärna hundens kroppsspråk här, så det inte är så att hunden ”frusit” och fokuserar för mycket på något, beroende på situation kan det bli stresspåslag. Om hunden bara iakttar och studerar behöver du tänka på att hålla ett avslappnat kroppsspråk och ett löst koppel, spänningar skapar spänningar.

Koppel

Då kommer vi till det som jag tycker är väldigt intressant, hur vi kan påverka genom vilken utrustning vi använder på hunden!

hundarnas_salong_spårlina

Precis som i förra inlägget om selar har vilket sorts koppel stor påverkan på din hunds välmående, helst att föredra är att hunden är ”naken”. Inget som stör och inget som stressar. Men återigen, vi har koppellagen och strikt hundägaransvar i Sverige vilket gör att vi måste använda utrustning på våra hundar. Hur gör vi då det bästa av situationen?
-Vi köper långlina!, vill jag ropa. En långlina eller ett koppel på minst 3 meter gör att din hund kan ströva mer ”fritt” och lukta på sin omgivning i större utsträckning än med de traditionella kopplen som finns i butik på 1-1,8 meter. En hund som har längre koppel lär dra mindre för den bl.a. har lättare att undersöka sin omgivning i lugn och ro.

Så finns det de som gillar flexikoppel, för du behöver inte ha koll på linan hela tiden, fippla och samla ihop utan man håller bara i ett plasthandtag med en stoppknapp och trycker på den när man tycker att längden räcker.
Där finns flera problem med flexikoppel,
Dels är linan alltid ”spänd” vilket gör att hunden lär sig att det är normaltillståndet på ett koppel, du får en hund som alltid ser till att kopplet är spänt. Med andra ord en dragande hund.
Dels vet inte din hund hur långt den får lov att gå, ibland är kopplet superkort för ägaren tryckt på stoppknappen och ibland är det jättelångt för ägaren tycker det passar sig just där och då, tills någon dyker upp. Din hund tror att den har hela 5 meter lina att springa med men plötsligt dyker den där inkonsekventa stoppknappen upp och tvärnitar hunden, i ett ryck. Oschysst och med skaderisk på hundens kropp.
Nästa problem jag har är att om man tappar kopplet så är det en stor plastklump som flyger och skramlar efter hunden.

hundarnas_salong_flexi

Sista jag vill lägga till om flexi är att handtagen går sönder, de är plastsaker som inte håller i evigheter. Du lägger hela ansvaret för din hund på ett plasthandtag med 5 meter rulle i. Det finns försäkringsärenden där försäkringsbolag inte täckt skador på hundar som hoppat ut i trafiken när ett flexikoppel gått sönder, p.g.a att de anser att det är ett oaktsamt beteende i trafiken med flexikoppel.

Koppelhantering

Hur man håller i kopplet och hanterar det påverkar också hunden, se kopplet som en tygel till en häst. Var mjuk och vägledande snarare än hård och krävande.

Kopplet ska vara löst men inte släpa i marken, håll dina axlar lågt och dina armar neråt hellre än uppdragna i 90grader.
Jag brukar hålla längden av kopplet i ena handen medan den andra handen håller justeringen i hur mycket koppel jag tillåter för situationen. Börjar min hund att dra och kopplet blir sträckt provar jag att bromsa situationen antingen genom en vissling eller med en godisbit, eller helst både och. Ibland fungerar det med ett ljud/signal/kommando om att nu kommer jag att bromsa dig, kopplet stoppar i någon sekund och släpps sedan efter. Mina hundar förstår då som oftast vad jag vill och saktar ner tempot. Min huvudregel är att aldrig bli stum i min koppelhantering, då blir hunden ”stum” tillbaka.
Ibland kan det hjälpa att stryka på kopplet för att få kontakt med hunden, knip kopplet mellan tummen och dina fingrar och stryk på det mot dig. Vibrationerna i kopplet kommer att förmedlas från dig till hund som troligt kommer att titta tillbaka på dig och i det tillfället belönar du kontakten. Denna typ av koppelhantering kallas BAT, googla det gärna för att hitta mer ingående info kring det.
Inom hund beror allt på situationen, behöver du hjälp med koppelpromenad/hundmöte eller annat rekommenderar jag att du hittar en instruktör på Sveriges Hundföretagare, där kan du fylla i område och bransch och hitta schysst hjälp som är uppdaterad på den senaste hundforskningen och ge dig rätt verktyg för att hantera vardagen enklare.

Jobba på lugnet, att vara här och nu för din hund på promenaderna och lycka till! ❤

#hundarnassalong #koppelhantering #helsingborg #hund #stressainte

Hundens ledtrådar och utrustningens baksida

Det är inte sällan en hund kommer till salongen och påvisar smärta, detta kan visa sig på olika sätt och ofta är ägaren helt ovetandes om detta.
Eftersom hunden hanteras i flera olika vinklar hos oss så märks det väldigt tydligt och hunden kan inte längre dölja de hemligheter de annars försöker dölja för oss människor, för de vill helst vara nära oss och hänga med på allt trots ömma punkter eller skador den dragit på sig med åren.
En smärta, eller ett obehag, syns tydligt vid hantering. Hunden försöker komma undan, drar tillbaka sin tass när den ska klippas eller t.o.m bettmarkerar p.g.a smärta.

Även om hunden kan rusa, springa och hoppa utan till synes något obehag kan det trots detta finnas en smärtproblematik i rörelseapparaten. Jag brukar jämföra det med när vi styrketränar; snabba övningar med vikter är enkla att göra, medan långsamma och sega övningar med vikter är svåra att utföra och det är här man märker sina svagheter.
Du märker inte om hunden är smärtfri genom att iaktta dess snabba rörelser eller övningar, lättast ser du det i det lugna och långsamma rörelsemönstret.
Studera gärna din hund när den går och sniffar i trädgården, kanske ser du en stelhet i bakbenet eller en liten linkning i frambenet? Står en tass åt sidan när hunden ska stå i rak position, alltså tasspetsen pekar t.ex. utåt istället för rakt fram?
Sitter hunden som en hösäck och bakbenen pekar åt ett gemensamt håll kan det vara ett tecken på att den avlastar ryggen.
Släpar klorna i marken när ni promenerar, kan du se ett släp/spår i snön t.ex. så kan du enkelt räkna ut var hunden har ett besvär i rörelseapparaten.

Finns det roströda fläckar i pälsen så finns där garanterat ett problem på den punkten, eller är ett och samma område ofta tovigt trots att du borstar och kammar noggrant?
Tovor kan uppstå av utrustningen hunden bär på promenad, tex halsband/sele/täcke, men kommer de återkommande tovorna på t.ex. ett knä så är det knappast p.g.a utrustningen. Tovor och rostfärgade fläckar beror på att hunden slickat mycket på det området, slickningen beror på ett obehag hunden försöker bli kvitt. Smärta eller en hudirritation.
Förutom smärta/obehag i rörelseapparaten kan det även handla om obalans i kroppen som t.ex. allergi och svamp. Var uppmärksam och undersök hunden regelbundet.
Sällan upptäcks problem i rörelseapparaten av veterinär, sök hellre råd hos fysioterapeut för hund.

Utrustning

Vilken utrustning vi väljer att använda på hunden påverkar hundens kropp och ställning. Det finns många råd på marknaden och vissa handlar om att tvinga hunden att gå ”rätt” i koppel utan träning, utrustning som lovar dig att få hunden att sluta dra i kopplet . Detta sker förstås på bekostnad av hundens välmående.

En hund som alltid går med ”fel” utrustning kommer få ”fel” i kroppen.
Det är nästan alltid en felaktig sele inblandad när jag upptäcker smärta i hundens kropp, tyvärr. Dyra selar som lovordats av butiker som problemlösare.
För att störa rörelseapparaten minst är en ”naken” hund att föredra, men vi har strikt hundägaransvar i Sverige och koppeltvång vilket innebär att hunden måste bära utrustning. Kan din hund gå fint i halsband utan att dra så rekommenderar jag ett brett och mjukt halsband, antingen ett fast eller halvstryp utan strypfunktion. Vi stryper inte våra kompisar, eller hur? Släng kedjor och annat som skapar obehag. Obehag hjälper nämligen inte, det gör att hunden drar ännu mer för att komma undan obehaget.

Men att gå i halsband förutsätter att din hund inte gör ryck eller drar, och att du inte

heller rycker i kopplet. Ett felaktigt knyck kan nämligen orsaka skador på din hunds rygg och nacke.
Ett gå fint i koppel är ett konststycke, det krävs arbete och samarbete. Är konststycket för svårt (det är det för mig) vill jag förespråka en mjuk y-sele som inte klämmer eller skaver på hunden. Med y-sele menas att selen går upp som ett Y mellan hundens framben och upp om halsen.
Skulderbladen ska ligga så fria som möjligt och spännen/knäppen om magen ska inte ligga emot armbåge när hunden rör sina framben.

ysele_fel

Om spännen ligger emot vid armbåge kommer det att skapa obehag som leder till att hunden kommer att börja gå fel för att undvika obehaget. Var kritisk och noggrann när du provar ut rätt sele åt din hund.

Den vanligaste modellen för att undvika att hunden drar är easy-walk-sele som blockerar hundens framben. Hunden kan alltså inte sträcka ut sina framben som den är gjord för att göra, resultatet blir korta stela steg. Ni ser kanske på bilden hur dum den är? Med skarpa band dessutom som sitter rätt tight över kroppen brukar den bli rätt oskön för hunden.

En annan storsäljare är VGW-selen (Very Good Walk) som påstås vara ergonomisk för hunden. Den hade kunnat vara ergonomisk om spännet på manken inte varit så illa placerat. Den ska sitta rätt så tight på kroppen för att inte glida runt, vilket resulterar ett tryck högst upp på skulderbladen. Att det blir antidrag-funktion på denna varianten är för att kopplet ska placeras framme på bringan så hunden stoppas om den drar. Kopplet dras alltså från hundens bringa, över skuldran och till ägaren vilket gör att hunden stoppas i sin framfart och böjs bakåt mot dig. Om man inte lär hunden att gå rätt kommer alltså hunden bli sned. Dessutom ligger selens tight åtsittande remmar i hundens armhåla vilket kan göra att armbågen vinklas utåt och fel benställning uppstår.

juliusk9

En annan populär sele är Julius K9 med alla kopior som följt den.
På de flesta småhundar är den klumpig. ”Plattan” som läggs på ryggen är onödig och skapar obehag för många. Större hundar besväras inte på samma sätt för då blir ”plattan” såpass liten i sitt sammanhang. Personligen tror jag denna sele har blivit en sådan hit p.g.a att den liknar en arbetande militärhunds utrustning och därmed ”cool” plus att man kan specialdesigna egna dekaler och på så vis förmedla budskap via selen.
Största problemet jag har med Julius K9 är remmen över bogen. Även denna stoppar och begränsar hundens rörelser.

Sist har vi halti nosgrimma, den ser man inte så ofta – tack och lov. Halti är ett antidrag-hjälpmedel som bl.a kopplas runt hundens nos. Den jobbar med obehag för hunden och kan ge förödande skador på din hund om det blir ett för kraftfullt knyck/ryck/stopp i kopplet.

Varje hund är individuell och ibland kan en ”dum” sele sitta bra på en hund medan den sitter riktigt jättefel på en annan. Därför ber jag dig att vara grundligt kritisk och testa dig fram, ha alltid hunden med i butiken vid utprovning. Undersök hur varje del av selen påverkar just din hunds kropp.

#hundarnassalong #helsingborg #hundtrim #hundsele